Övre luftvägsinfektioner

Förkylning, luftrörskatarr, öroninflammation, feber, halsont och svalinfektion, bihåleinflammation och hosta är exempel på övre luftvägsinfektioner och deras symtom hos barn och ungdomar. I de flesta fall kan spridning av övre luftvägsinfektioner förhindras genom noggrann handtvätt, rätt typ av hostteknik och undvikande av nära kontakt.

Förkylning

Förkylning är en akut inflammation i luftvägarnas slemhinnor orsakad av virus. Det finns hundratals virus som orsakar förkylning. Barn under skolåldern är förkylda i genomsnitt 6–8 gånger per år, vuxna 2–3 gånger per år. Sjukdomen varar vanligtvis en dryg vecka.

Snuva orsakas i allmänhet av virus. Snuva kan också vara en allergisk reaktion.

Symtom

Symtom på snuva som orsakas av ett förkylningsvirus är bland annat nysningar, täppthet och rinnande näsa. Andra förkylningssymtom är exempelvis feber eller lätt feber, hosta, halsont och huvudvärk.

Förebyggande vård

Förkylningsvirus smittar lätt och mest i början av sjukdomen då patienten ännu har ganska få symtom. Förkylningsvirus sprids som droppinfektion eller genom direkt handkontakt eller via föremål eller ytor som berörts. Man kan försöka förebygga förkylning genom att tvätta händerna och undvika närkontakter. Dessutom är det bra att undvika att röra vid ansiktet om man inte precis har tvättat händerna.

Behandling

En förkylning går i regel över av sig själv. För att förkylningen inte ska bli långvarig, lönar det sig att vila och att dricka lagom mycket vätska. Om hostan eller nästäppan stör sömnen kan man prova att höja sängens huvudända.

Om huskurerna inte räcker finns det på apoteket receptfria mediciner som lindrar förkylningssymtom. Snuva kan behandlas med nässpray som avsväller slemhinnorna. Sprayen får användas högst 10 dagar (för barn under 10 år högst fem dagar), i annat fall kan läkemedlet göra näsan mera täppt.

Om man utöver snuva även har till exempel hård huvudvärk, tryckkänsla i bihålorna eller om allmäntillståndet försämras, är det bäst att uppsöka en läkare. Grön, tjock snorbildning kan också vara ett tecken på en bakterieinflammation. Läkaren bedömer behovet av en antibiotikakur. Då symtomen pågår i flera veckor eller då symtom som redan försvunnit återkommer, är det alltid skäl att uppsöka en läkare.

Förkylning och motion

Motion rekommenderas inte under förkylning. Lindrig snuva och halsont är dock inget hinder för lätt motion. Barn bör dock stå över motionshobbyer och skolgymnastiken genast när allmänna symtom på förkylning uppkommer. Sådana allmänna symtom är bland annat muskelvärk, feber och trötthet. När symtomen på förkylning försvinner kan man börja motion försiktigt igen.

Läs mer om motion och förkylning (på finska).

Luftrörskatarr

Luftrörskatarr är en inflammation i luftstrupens och luftrörens slemhinnor och orsakas i allmänhet av virus. Luftrörskatarr förekommer i regel i samband med förkylning.

Symtom

hosta och slemmiga upphostningar. Hostan varar cirka 2 veckor för de flesta
övriga förkylningssymtom: till exempel snuva, halsont, heshet
allmänna symtom: huvudvärk, muskelvärk, känsla av kraftlöshet och feber.

Behandling

Luftrörskatarr behandlas enligt symtomen, och eftersom största delen beror på virus, går sjukdomen i regel över av sig själv. Det kan ta upp till 3–4 veckor att återhämta sig från en luftrörskatarr. Användning av hostmediciner rekommenderas inte. De lindrar inte symtomen och kan orsaka biverkningar. Honung kan lindra symtomen, åtminstone vid kortvarig behandling av hosta som förekommer på natten, men honung får inte ges åt barn under 1 år.

Om hostan blir långvarig eller tillståndet åter försämras efter en bättre fas är det bäst att uppsöka en läkare, eftersom inflammationen kan utvecklas till lunginflammation. Likaså ska man gå till läkare om man har svåra symtom i kombination med feber på över 38 grader eller bröstsmärtor, eller om man får blodiga upphostningar och andningssvårigheter. En läkare utvärderar från fall till fall om till exempel antibiotikabehandling behövs. Antibiotikabehandling inleds endast om sjukdomen orsakats av bakterier.

Speciellt att beakta för lärare

Barnet kan återgå till skolan när allmäntillståndet tillåter det, men det är bra att vara hemma en feberfri dag. Deltagande i gymnastiklektioner bedöms utifrån elevens allmäntillstånd och hur ansträngande gymnastik det är fråga om. Ett barn som haft luftrörskatarr kan hosta ännu flera veckor i skolan och hostan kan hindra barnet från att delta i gymnastiklektionerna.

Långvarig hosta kan vara symtom på astma. Det lönar sig att tala med föräldrarna om en elev hostar en extremt lång tid.

Öroninflammation

Med öroninflammation avses i dagligt tal vanligtvis en hastigt uppträdande inflammation i mellanörat. Öroninflammation förekommer mest bland barn under två år. Även barn i skolåldern kan insjukna i öroninflammation. Öroninflammation uppkommer ofta efter eller i samband med förkylning. Oftast börjar den inom 3–4 dagar efter förkylningssymtomen. Öroninflammation kan orsakas av bakterier eller virus.

Symtom

öronvärk, förekommer inte alltid
typiska förkylningssymtom: halsont, snuva, hosta och feber
diffusa allmänna symtom: aptitlöshet, illamående och diarré
nedsatt hörsel kan vara ett tecken på öroninflammation.

Förebyggande vård

Öroninflammation går ofta hand i hand med förkylning. Den kan åtminstone i någon mån förebyggas med samma metoder som övre luftvägsinfektioner (bl.a. handtvätt). Exponering för tobaksrök ökar risken för att insjukna i öroninflammation. Xylitoltuggummi och -mixtur har påvisats minska förekomsten av öroninflammation.

Behandling

Om barnet vaknar på natten med öronvärk, är det inte nödvändigt att genast ta barnet till en läkare. Paracetamol eller smärtstillande medel som fås receptfritt på apoteket kan ges som akut hjälp. Paracetamol lämpar sig även för personer med känslig mage och för astmatiker. Nässpray och näsdroppar kan göra det lättare för ett snuvigt barn att andas, varför de kan användas i några dagar.

Den största delen av öroninflammationerna är en blandinfektion som orsakas av bakterier och virus. Öroninflammation kan läkas ut av sig själv. Ett barn med öronvärk ska ändå tas till läkare. Läkaren bedömer huruvida öroninflammationen kräver antibiotika. Det är viktigt att ta tabletterna i en antibiotikakur med regelbundna mellanrum, så att det hela tiden finns tillräckligt med läkemedel i kroppen och bakterierna inte kan föröka sig. Hela kuren ska tas, även om symtomen försvinner redan tidigare. I annat fall kan det bli bakterier kvar i kroppen. De utvecklar resistens mot antibiotika och då biter antibiotika inte längre på dem. Läkaren bedömer från fall till fall om ett besök för efterkontroll behövs.

Speciellt att beakta för lärare

Barnet kan återgå till skolan när allmäntillståndet tillåter det, men det är bra att vara hemma en feberfri dag. Deltagande i gymnastiklektioner bedöms utifrån elevens allmäntillstånd och hur ansträngande gymnastik det är fråga om.

Feber

Feber är kroppens försvarsmekanism och kan förutom vid inflammatoriska sjukdomar även förekomma tillsammans med många andra sjukdomar.

Symtom

Som febergräns betraktas i allmänhet att kroppens morgontemperatur stigit över 37,5 °C. Man känner sig trött och även frossbrytningar kan förekomma.

Behandling

Det är viktigt att vila och att dricka tillräckligt med vätska, eftersom det avdunstar mer vatten från kroppen när man har feber. Febern sjunker då man klär sig i svala kläder, sänker rumstemperaturen och duschar i svalt vatten.

Man behöver inte nödvändigtvis sänka febern. Om man känner sig dålig och svag eller febern är över 38,5 °C, kan man sänka febern med paracetamol eller anti-inflammatoriska smärtstillande medel som fås receptfritt på apoteket. Paracetamol lämpar sig även för personer med känslig mage och för astmatiker.

Om allmäntillståndet försämras och febern har varit hög i flera dygn, är det bäst att besöka läkare. Om det uppkommer nya symtom, t.ex. öronvärk, urineringsproblem, andnöd, blodutgjutningar på huden, ledsymtom, virrighet, stelhet i nacken eller kraftig huvudvärk kan det vara fråga om en svår bakterieinfektion som kräver behandling med antibiotika. Om barnet upprepade gånger får feber utan några andra symtom, är det bäst att gå till läkare med barnet.

Feber och motion

Den som har feber ska vila. En sjukdom med feber är redan i sig en hårdare belastning för kroppen än en idrottsträning. Läs mer om motionsanvisningar i samband med en infektion (på finska).

Speciellt att beakta för lärare

Barnet kan återgå till skolan när allmäntillståndet tillåter det, men det är bra att vara hemma en feberfri dag. Deltagande i gymnastiklektioner bedöms utifrån elevens allmäntillstånd och hur ansträngande gymnastik det är fråga om.

Halsont och svalginfektion

En svalginfektion är oftast förknippad med förkylning och orsakas oftast av ett virus. Angina/halsfluss är en svalginfektion (tonsillit) som orsakas av streptokockbakterier grupp A (eller mer sällan streptokocker i grupp C eller G). Angina förekommer mest bland barn i skolåldern. Hos små barn orsakas svalginfektion ofta av virus (adenovirus), medan svalginfektion hos unga då och då orsakas av Epsten-Barr-viruset (sjukdomen kallas mononukleos).

Symtom

Typiska symtom på svalginfektion orsakad av streptokock är halsont, hög feber, vita beläggningar eller prickar på halsmandlarna, ömma och svullna lymfkörtlar i halsen, huvudvärk och magont. Hos barn kan det även förekomma illamående och kräkningar. Symtomen uppkommer vanligen snabbt.

Förebyggande vård

Infektionen smittar i huvudsak via händerna, varför det är viktigt att tvätta händerna för att förebygga smitta.

Behandling

Det är skäl att uppsöka vård om

barnet har hög feber och kraftig halsont utan andra symtom,
halssmärtorna är förknippade med andningssvårigheter eller sluddrigt tal,
barnet får feber efter att en streptokockinfektion har konstaterats hos någon i familjen eller om
barnet i samband med halsont får svaga, rodnande eksem i ansiktet eller på kroppen.

En svalginfektion som orsakats av streptokocker diagnostiseras med hjälp av svalgodling eller snabbtest. Om sjukdomen visar sig vara angina, behandlas den med antibiotika. Angina/halsfluss bör behandlas ordentligt, eftersom den kan leda till allvarliga följdsjukdomar.

Det är viktigt att ta tabletterna i en antibiotikakur med regelbundna mellanrum, så att det hela tiden finns tillräckligt med läkemedel i kroppen och bakterierna inte kan föröka sig. Hela kuren ska tas, även om symtomen försvinner redan tidigare. I annat fall kan det bli bakterier kvar i kroppen. De utvecklar resistens mot antibiotika och då biter antibiotika inte längre på dem.

Smärtan i svalget kan lindras med värkmedicin som fås receptfritt på apoteket, till exempel paracetamol. Om det gör ont att svälja maten, lönar det sig att ta värkmedicinen cirka en halv timme eller en timme före måltiden.

Angina/halsfluss kan förväxlas med mononukleos som orsakas av virus. Mononukleos är vanligt bland unga. Det finns ingen läkemedelsbehandling som botar mononukleos, utan sjukdomen behandlas enligt symtomen, till exempel med värkmedicin. Man bör se till att patienten dricker tillräckligt. Symtomen lindras i regel efter tio dagar, men det kan ta upp till 2–3 månader att bli helt återställd. Hos småbarn kan mononukleos gå över obemärkt eller endast orsaka lindrig feber. Hos äldre barn är symtomen kraftigare. Mononukleos förknippas med risken för mjältruptur och det är skäl att ta paus från kontaktsporter i 2–3 månader.

Motion och halsont

När man motionerar ska man iaktta försiktighet tills man inte längre har halsont.

Speciellt att beakta för lärare

Ett barn som har angina/halsfluss kan komma till skolan inom ett dygn från det att antibiotikakuren har påbörjats, om tillståndet tillåter det. Barnet bör vara hemma minst en dag utan feber innan barnet kommer tillbaka till skolan.

Bihåleinflammation eller sinuit

I samband med förkylning förekommer symtom i bihålorna som ofta läker av sig själv. Det finns bihålor i pannan, i överkäken, i kilbenet och i silbenet. Inflammationer i bihålornas slemhinnor orsakas vanligtvis av ett virus. Bihåleinflammation orsakad av en bakterie utvecklas i allmänhet tidigast en vecka efter att förkylningen har börjat.

Symtom

långvarig snuva, över 10 dagar
varigt sekret i näsan och slem som rinner ner i svalget
huvudvärk
hackande hosta som förvärras om nätterna
tryckkänsla över kinderna och i pannan
kind- eller tandvärk, ömhet i överkäken då man tuggar och försämrat luktsinne kan också förekomma.

Behandling

Bihåleinflammation i samband med förkylning och som orsakas av virus går ofta över av sig själv. Paracetamol eller anti-inflammatoriska smärtstillande medel kan tas tillfälligt mot värk. Paracetamol lämpar sig även för personer med känslig mage och för astmatiker. Att skölja näsan med saltvatten kan hjälpa mot täppt näsa. För att minska nästäppa kan man tillfälligt använda nässpray som avsväller slemhinnorna. Sådant fås receptfritt på apoteket. Sprayen får användas högst 10 dagar (för barn under 10 år högst fem dagar), i annat fall kan läkemedlet göra näsan mera täppt.

Det är bäst att besöka läkare om symtomen blir långvariga, tillståndet försämras, feber uppkommer eller värken blir svårare. Kraftig huvudvärk, synrubbningar samt svullnad och ömhet i ögonlock, kinder eller panna kräver också en läkarbedömning. Läkaren bedömer om det är fråga om en bakterieinflammation och om det finns behov av att ordinera antibiotika eller att skölja bihålorna.

Hosta

Hosta är ett symtom på en sjukdom. Oftast är den ett symtom på en inflammation i andningsvägarna. Hostan har också en viktig uppgift i kroppen, eftersom den fungerar som en försvarsmekanism som håller andningsvägarna rena.

Symtom

Hosta i anslutning till förkylning är ofta irritationshosta, dvs. det kliar i halsen och man får hostattacker. Hosta vid luftrörskatarr är i allmänhet slemmig.

Behandling

Hosta kan behandlas med hemma genom att man dricker varma drycker. Vätskan bidrar till att avlägsna slem. Det lönar sig också att lyfta upp huvudändan av sängen under natten. Honung kan lindra symtomen, åtminstone vid kortvarig behandling av hosta som förekommer på natten, men honung får inte ges åt barn under 1 år. Hosta läker i allmänhet av sig själv utan läkemedel. Enligt nuvarande medicinsk erfarenhet har hostmedicinernas effekt ifrågasatts.

Om hostan pågår länge, det förekommer varig slembildning eller om hostan är förknippad med andnöd eller smärta, är det bäst att besöka läkare. Även sura uppstötningar i samband med hosta och långvarig natthosta kräver läkarbehandling. Det kan ligga någon annan sjukdom bakom än en vanlig förkylning, t.ex. astma. Hostattacker som även orsakar andnöd och uppkastningar kan vara kikhosta. Om man misstänker kikhosta ska barnet hänvisas till läkare så snart som möjligt.

Speciellt att beakta för lärare

Lindrig hosta utan andra symtom är inte ett hinder för att delta i gymnastiklektionerna. Ökad hosta under eller efter ansträngning kan vara ett tecken på astma.

Tillbaka till toppen