Hur använder du ditt läkemedel rätt?

Det finns mycket att tänka på då man använder läkemedel. Innan du börjar använda ett nytt läkemedel, ta reda på svaren på följande frågor:

Passar läkemedlet för mig?

Innan du börjar använda ett läkemedel ska du kontrollera att det valda läkemedlet passar för ändamålet. Detta är särskilt viktigt när du använder egenvårdsläkemedel.

  • Är läkemedlet avsett för åkomman?
  • Finns det något hinder för användningen av läkemedlet, exempelvis läkemedelsallergi, annan medicinering eller långvarig sjukdom? Speciellt lever- och njursjukdomar kan utgöra ett hinder för användningen av vissa läkemedel.

Olika hinder för användning finns i samband med alla läkemedel. En person kan vara allergisk mot ett läkemedel eller hjälpmedel, till exempel en penicillinallergiker kan inte använda penicillin (t.ex. fenoximetylpenicillin) och inte heller vissa andra antibiotika. Olika långtidssjukdomar kan också vara orsaken till att alla läkemedel inte är lämpliga. Speciellt lever- och njursjukdomar ska beaktas i samband med användningen av många läkemedel eftersom läkemedlen avsöndras via levern eller njurarna. Läkemedel som redan används kan i vissa fall förhindra intagandet av ett nytt läkemedel eftersom vissa läkemedel inte kan användas samtidigt.

Gravida och ammande mödrar utgör en specialgrupp vad gäller användning av läkemedel. Huvudregeln är att det alltid ska finnas en tydlig orsak för medicinering under graviditet och amning. Man ska inte låta bli att använda medicinering som är viktig för mammans vård under graviditeten, eftersom en försämring av sjukdomen till följd av att en långvarig medicinering avbryts kan utgöra en risk för mammans eller barnets hälsa. Därför är det viktigt att komma överens med en läkare om eventuell medicinering under graviditet och amning. Medicinering av barn är även förenad med vissa särskilda omständigheter som ska beaktas innan medicinering inleds. Hinder för användningen av ett läkemedel nämns alltid på bipacksedeln.

Hur mycket ska jag ta av läkemedlet?

Önskad effekt med ett läkemedel kan inte uppnås om inte dosen är tillräckligt stor, å andra sidan kan alltför stora doser orsaka biverkningar, till och med förgiftningar.

  • En alltför liten dos ger inte önskad effekt. En alltför stor dos däremot kan orsaka biverkningar.
  • Läkaren ordinerar en individuell bruksanvisning för receptbelagda läkemedel.
  • Bruksanvisningen för ett receptfritt egenvårdsläkemedel finns i förpackningen.
  • Doseringen för barn fastställs utifrån barnets ålder och eventuellt även vikt.

Med engångsdos avses den mängd av läkemedlet som tas på en gång. Av läkemedlet ska tas den mängd som läkaren har ordinerat eller den engångsdos som antecknats på egenvårdläkemedlets förpackning. Ibland kan engångsdosen variera. Av ett luftrörsvidgande astmaläkemedel kan du vid behov ta en eller flera doser enligt symtomen – du får dock inte glömma den maximala dygnsdosen. I antibiotikakurer kan engångsdosen vara två tabletter den första dagen och därefter en tablett om dagen.

Antalet gånger som läkemedlet ska tas är olika beroende på läkemedlet. Vissa läkemedels effekt varar ett helt dygn och då räcker det med en dos om dagen. Med andra läkemedel är det mycket viktigt att de tas flera gånger om dygnet i syfte att säkerställa att läkemedlets effekt håller i sig under hela dygnet. Av vissa antibiotika ska du ta en engångsdos till och med 3–4 gånger om dygnet. Engångsdosen och antalet gånger som läkemedlet ska tas anger dygnsdosen, med andra ord hur mycket du antingen ska eller kan ta av läkemedlet under ett dygn.

Exempel

1–2 tabletter 3–4 gånger om dygnet/dagen.

Det här kan vara anvisningen exempelvis för ett smärtstillande medel. Det lönar sig att börja med att först ta en tablett. Om smärtan lindras är engångsdosen tillräcklig. Enligt anvisningen kan engångsdosen även ökas till två tabletter om symtomen inte lindras med en tablett. Du kan ta en engångsdos, det vill säga en eller två tabletter, tre gånger om dygnet om smärtan inte lindras. Du kan vid behov ta av läkemedlet även fyra gånger om dygnet. I detta fall är det största antalet tabletter under ett dygn 8, dock inte alla på en gång.

På vilket sätt ska jag ta läkemedlet?

Läkemedelsformen avgör hur du ska ta det. Tabletter tas oralt, ögondroppar droppas i ögonen och suppositorier förs in i ändtarmen. En läkare kan även ordinera ett läkemedel för något annat ändamål än det ursprungliga användningssyftet.

  • I allmänhet tas ett läkemedel oralt (genom munnen), men det finns även läkemedel som doseras exempelvis i ögat, örat eller på huden.
  • Det kan finnas olika faktorer som man ska hänsyn till även i samband med enkel tablettmedicinering. Det finns till exempel tabletter som inte får delas, krossas eller tuggas.
  • Kontrollera alltid den rätta användningen på bipacksedeln.

Det kan finnas olika omständigheter som ska tas i beaktande även i samband med enkel tablettmedicinering. Det finns många tabletter som inte får delas, tuggas eller krossas och kapslar som inte får öppnas. Om en tablett krossas, upplöses läkemedlet för tidigt och kan förlora sin effekt eller ge upphov till biverkningar på slemhinnan i magen.

I allmänhet ska man dricka vatten tillsammans med läkemedel som tas oralt. På detta sätt förhindrar man att läkemedlet fastnar i matstrupen och får det att transporteras snabbt till magsäcken. Till exempel i fråga om vissa antibiotika är det mycket viktigt att man dricker vatten och står upprätt när man tar dem för att tabletten inte ska fastna i matstrupen. Om läkemedlet fastnar i matstrupen kan det orsaka frätskador på slemhinnan i matstrupen. Ett glas vatten är en lämplig vätskemängd, i anvisningarna uttrycks detta ofta som ”tas med en riklig mängd vätska”.

Användningen av alla läkemedelsformer är förknippad med specifika detaljer, exempelvis hur en ögondroppe ska droppas, en kräm bredas ut eller ett vagitorium föras in.

Läs alltid i bipacksedeln om hur du ska ta ditt läkemedel innan du börjar använda läkemedlet. Vissa läkemedel tas med hjälp av en särskild doserare. Till dessa hör exempelvis astmaläkemedel som inhaleras och insulin som injiceras under huden. I dylika fall får du först öva dig på att ta läkemedlet under handledning av en läkare eller sjukskötare. Senare kan du diskutera frågor om hur du ska ta läkemedlet även på apoteket. Till exempel astmapatienter ska med jämna mellanrum kontrollera appliceringstekniken för läkemedel som inhaleras i lungorna.

På sidan I vilken form doseras läkemedlen? finns instruktioner för användning av olika läkemedelsformer.

Vilken tid på dagen ska jag ta läkemedlet?

I allmänhet kan du själv välja när du vill ta läkemedlet så att det passar in i din livsrytm så bra som möjligt. Om du utgår från din egen dagsrytm när du tar läkemedlet så är det lättare för dig att komma ihåg det. Läkemedel som tas vid behov är inte bundna till någon viss tid på dygnet utan de tas när du känner av symtomen.

  • I allmänhet kan du själv välja när du ska ta läkemedlet.
  • Läkemedelskurer och läkemedel avsedda för långvarig användning ska dock tas vid samma tid varje dag.
  • Om du har ett läkemedel som ska tas flera gånger om dagen, lönar det sig att kontrollera om du ska ta det med jämna mellanrum. Till exempel en antibiotikatablett tre gånger om dagen betyder att du ska ta en tablett var åttonde timme.
  • Läkemedel som ska tas vid behov tas när symtomet besvärar, men ibland, exempelvis  vid migrän, är det skäl att ta läkemedlet genast när du känner av de första symtomen.
  • Vissa läkemedel  ska tas på en viss tid av dygnet. Till exempel många kolesterolläkemedel ska tas på kvällen eftersom kroppen bildar de största mängderna kolesterol under natten.

Du kan ta ett smärtstillande medel till exempel när smärtan ökar och ett astmaläkemedel som vidgar luftrören ska du ta när du får en astmaattack. Den dagliga maximala dosen enligt anvisningen får dock inte överskridas. För vissa läkemedel fastställs tidpunkten för när de intas mycket exakt, till exempel om kroppens funktioner varierar enligt tiden på dygnet. Dessa rytmer beaktas i medicineringen så att den anpassas att stöda kroppens funktion så väl som möjligt. Exempelvis kortisontabletter ska tas på morgonen för att inte störa kroppens egen kortisonproduktion. 

Vissa läkemedel bör tas på en viss tid av dagen för att undvika biverkningar. Till exempel vätskedrivande medel, dvs. diuretika (t.ex. hydroklortiazid), som i enlighet med sitt namn driver vätska ur kroppen och ökar behovet att urinera, bör tas på morgonen för att toalettbesöken inte ska störa nattsömnen. Ta läkemedel som gör dig trött på kvällen eftersom den tröttande effekten kan gynna dig då.

Exempel

1 tablett 3 gånger om dygnet/dagen.

Om det handlar om antibiotika ska du försöka ta läkemedlet var 8:e timme dygnet runt. Anpassa intaget av läkemedlet så att du inte behöver stiga upp på natten, ta det till exempel klockan 7 på morgonen, klockan 15 på eftermiddagen och klockan 23 på kvällen. När du tar läkemedlet med så regelbundna mellanrum som möjligt hålls läkemedelshalten i kroppen jämn och förhindrar att bakterierna börjar växa på nytt.

1 tablett en gång om dygnet/dagen.

Om det handlar om ett kolesterolläkemedel ska det tas på kvällen eftersom kroppen producerar kolesterol under natten. Om det handlar exempelvis om antibiotika eller e-piller, kan du ta läkemedlet när du vill under dagen. Det viktigaste är att du tar läkemedlet samma tid varje dag.

Ska jag ta läkemedlet tillsammans med mat eller utan?

Måltider kan bidra till, minska eller inte alls inverka på absorberingen av läkemedlet. Läkemedel upptas i allmänhet snabbare om du tar dem på fastande mage. För de flesta läkemedel har tidpunkten för intaget av läkemedlet dock inte någon inverkan på läkemedlets effekt. Det lönar sig att ta ett läkemedel i samband med en måltid om det förhindrar biverkningar, exempelvis irritation av magen som en del antibiotika orsakar.

Vissa läkemedel används för behandling av problem i anslutning till matintag och då är tiden för när de ska tas noggrant fastställd i förhållande till måltiderna. Till exempel sukralfat som tas mot halsbränna ska intas en timme innan du äter om halsbrännan orsakas av magsår eller tolvfingertarmsår, och en timme efter måltiden om halsbrännan orsakas av en inflammation i matstrupen.

Förhållandet mellan läkemedel och måltider beskrivs med många olika termer

På fastande mage betyder att du tar läkemedlet en timme före en måltid varvid det hinner absorberas från den tomma magsäcken innan du äter. Om du tar läkemedlet först efter att du har ätit ska du vänta 2–3 timmar efter måltiden för att maten ska hinna gå vidare från magsäcken.

Före en måltid innebär att du ska ta läkemedlet ungefär 15–30 minuter före en måltid. Till exempel måltidsinsuliner hör till dessa.

I samband med en måltid betyder att du äter till exempel en smörgås i samband med att du tar läkemedlet. Med andra ord behöver du inte alltid äta en stor måltid.

Hur länge ska jag ta läkemedlet?

Längden på medicineringen är beroende av vilken sjukdom som behandlas med läkemedlet. Det är viktigt att ta reda på om du själv kan avgöra längden på medicineringen, om läkemedlet är avsett att tas som en kur, hur snabbt du kan upphöra med medicineringen efter att symtomen har försvunnit och om det handlar om en långvarig, kanske livslång läkemedelsbehandling.

  • Läkemedel som tas vid behov är exempelvis smärtstillande antiinflammatoriska medel som tas mot huvudvärk. Om du är tvungen att ofta ta ett läkemedel som är avsett att användas endast vid behov, ska du vända dig till en läkare för undersökning av symtomen.
  • Antibiotika används i allmänhet i kurer.
  • Långtidsmedicinering är avsedd att användas under hela sjukdomstiden. Diabetespatienter använder livslång insulinbehandling.

Läkemedel som tas vid behov ska användas tillfälligt och ofta är en läkemedelsdos tillräcklig för att lindra symtomet, exempelvis smärtstillande medel mot huvudvärk. Det finns även läkemedel som tas vid behov som du ska ta under en bestämd period för att uppnå önskad verkan. Exempelvis vissa läkemedel mot halsbränna kräver en vårdperiod på minst en vecka för att uppnå en effektiv verkan. Den rekommenderade behandlingstiden anges på bipacksedeln. I de flesta fall ger även läkaren anvisningar om längden på behandlingsperioden. När du tar ett läkemedel vid behov är det viktigt att du inte överskrider den maximala dygnsdosen.

Antibiotika tas i allmänhet i kurer. En läkemedelskur betyder att du ska ta exempelvis antibiotika tills kuren är slut. Läkaren skriver ofta ”tills kuren är slut” på receptet för att påminna om saken. Om du inte använder hela antibiotikakuren kan det leda till att en del av bakterierna överlever istället för att förstöras. Då uppstår det en risk för att antibiotikaresistenta bakterier utvecklas.

Behovet av medicinering upphör nödvändigtvis inte även om symtomen lättar. En sådan sjukdom är exempelvis depression där medicineringen får patienten att känna sig bättre efter några veckor. Det är dock viktigt att fortsätta behandlingen under hela den behandlingsperiod som läkaren och patienten kommit överens om eftersom depressionen lätt bryter ut på nytt om patienten avbryter medicineringen. Å andra sidan är det viktigt att en behandling som avsetts vara kortvarig inte fortsätter för länge, eftersom överanvändning av läkemedel, beroende på medlet, kan ge upphov till lindriga eller allvarligare biverkningar eller leda till att kroppen vänjer sig vid läkemedlet. Till exempel långvarig användning av sömnmedel som avsetts för tillfälligt bruk kan leda till beroende.

Långtidsmedicinering är avsedd att tas så länge som sjukdomen varar. Bland annat astma och högt blodtryck är sjukdomar som kräver långtidsmedicinering. Du ska inte på eget bevåg upphöra med att använda läkemedel som är avsedda för långtidsanvändning utan att diskutera med din läkare eftersom ett plötsligt avbrott i användningen av vissa läkemedel kan förvärra sjukdomen. Ibland hjälper ändringar i levnadssättet att uppnå målet med behandlingen till och med i sådan utsträckning att det blir möjligt att upphöra med långtidsmedicinering. Detta kan inträffa till exempel om en person med högt blodtryck bantar och får på sätt blodtrycket att sjunka tillbaka till normal nivå.

Vad annat ska jag ta i beaktande när jag använder ett läkemedel?

Det finns en del läkemedel vars användning kräver att vissa omständigheter ska beaktas.

  • Särskilda omständigheter i samband med användningen av läkemedlet nämns i bipacksedeln.
  • Man kan exempelvis inte äta mjölkprodukter eller vistas i solen när man tar vissa läkemedel.

Ytterligare anvisningar ges i allmänhet när det är möjligt att uppnå bättre effekt eller undvika biverkningar genom att handla på ett visst sätt. Det kan till exempel handla om att undvika mjölk eller ta i beaktande läkemedlets samverkan bland annat med alkohol eller andra läkemedel.

Även samverkan av sol och vissa läkemedel kan ge upphov till biverkningar, i allmänhet ökar risken för att huden brinner i solen. Det lönar sig också att ta reda på vad som bör göras om du glömmer att ta ditt läkemedel.

Tillbaka till toppen