Fetma

I Finland är mer än 20 procent av barnen eller ungdomarna minst överviktiga medan färre än 10 procent är feta. Över hälften av alla barn eller unga som lider av fetma gör det också som vuxna. Riskfaktorerna för artärsjukdomar ökar om fetma förekommer redan under barndomen.  

För att bedöma fetma används både längdvikt och viktindex. En kontinuerlig ökning av viktkurvan tyder på fetma och fortsatt ökning av viktkurvan hos dem som överskridit gränsen för övervikt är en förvarning om fetma. 

Faktorer som ökar benägenheten för fetma

Barnets benägenhet för fetma påverkas redan av faktorer hos mamman under graviditeten samt av familjens livsstilsfaktorer efter födseln. Fetma är en följd av långvarigt överdrivet energiintag i förhållande till förbrukningen. Det finns emellertid många faktorer bakom fetma och även samhälleliga faktorer påverkar. Minskad vardagsmotion och enkel tillgång till energirik mat ökar risken för fetma. Arvsmassan kan till viss del förklara viktskillnader mellan människor, men livsmiljön och levnadsvanorna har en avgörande inverkan.  Förhållandet mellan de psykosociala faktorerna, såsom stress och ensamhet, och fetma är komplicerat och ofta kan samma faktorer vara både orsaker till och följder av fetma. Vissa egenskaper i ätbeteendet, såsom känsloätande, har en koppling till fetma. Målet med förebyggandet av fetma hos barn och unga är att kontrollera viktökningen.  

Livsstilsbehandling

Fetma hos barn måste i ett tidigt skede identifieras inom hälso- och sjukvården. Målet med behandlingen är i första hand att åstadkomma bestående förändringar i levnadsvanorna och i andra hand att nå det individuella viktmålet. Fetma hos barn behandlas i allmänhet inom primärvården. Då vården inleds ska barnets familjesituation och levnadsvanor utredas. Det är viktigt att stöda motivationen och förändringsmålen bör vara realistiska. Det är viktigt att matvanorna främjar viktkontrollen och kontrollen över ätandet främjas genom en regelbunden måltidsrytm. 

Genom behandling i form av motion strävar man efter att öka den fysiska aktiviteten och minska stillasittandet. Handledningen inleds med att man utreder aktivitetsnivån. Tillsammans söker man konkreta metoder för att öka den dagliga aktiviteten och personen uppmuntras att syssla med sådan motion hen själv tycker om. Först utökas antalet motionstillfällen, sedan tillfällenas längd och till sist effekten. För att minska stillasittandet kommer man överens om spelregler för hur man sitter framför en skärm. Tillräckligt med sömn och vila gör det lättare att hålla sig till sunda levnadsvanor. Uppföljning av vikten och utarbetande av en långsiktig vårdplan är en del av livsstilsbehandlingen av fetma.