SSI-undervisning
Läkemedelsfostran med principerna för SSI-undervisning (socio-scientific issues)
SSI-undervisning (eng. socio-scientific issues, SSI) är en pedagogisk metod som utvecklats inom naturvetenskaperna. Metoden stöder elevernas lärande genom att det pedagogiska innehållet kopplas till elevens vardag, faktiska situationer samt den sociala och samhälleliga kontexten. Det huvudsakliga målet med SSI-undervisning är att fostra eleverna till att bli medborgare som i sitt eget liv och i olika samhälleliga kontexter förmår dra nytta av de kunskaper och färdigheter de lärt sig i skolan. SSI-undervisningen är elevorienterad och aktiverar eleverna (Sadler 2011a, Forbes & Davis 2007).
SSI-undervisningens betydelse för elevernas inlärningsresultat har huvudsakligen utforskats i undersökningar om undervisning och inlärning i naturvetenskaper. Enligt dessa undersökningar har SSI-undervisningen motiverat och sporrat eleverna att studera de aktuella temana (Dawson 2011, Evagorou 2011, Simon & Amos 2011). Undervisningen har observerats utveckla elevernas kognitiva färdigheter, såsom förståelsen av samband mellan orsak och verkan samt färdigheter att argumentera och fatta beslut (Sadler 2011b, se också Eastwood, Schlegel & Cook 201, Evagorou, Sadler & Tali 2011, Sadler, Klosterman & Topcu 2011). Eleverna har även lärt sig att dra nytta av inhämtade kunskaper för att lösa problem i vardagen och att reflektera över det de lärt sig (Sadler 2011b, se också Dawson 2011). En av fördelarna med undervisningen har ansetts vara att eleverna lärt sig informationssöknings- och forskningsmetoder som används inom den vetenskapliga disciplinen bakom läroämnet (Wong, Wan & Cheng 2011). Dessutom har man observerat att eleverna efter SSI-undervisning blivit mer medvetna om sociala och etiska frågor gällande ämnesområdet (Dawson 2011, Eastwood, Schlegel & Cook 2011, Zeidler, Applebaum & Sadler 2011).
Vilka mål för läkemedelsfostran kan man uppnå genom SSI-undervisning?
Med läkemedelsfostran som följer principerna för SSI-undervisning kan man uppnå de mål som satts upp för skolornas läkemedelsfostran:
1) med hjälp av SSI-undervisning kan barn och unga motiveras att studera korrekt användning av läkemedel
2) angreppssättet vägleder eleverna till aktiv informationssökning, vilket ger dem rutin, samt till att söka information i anknytning till läkemedel och kritiskt bedöma hur pålitlig informationen är
3) alla inlärningsskeden aktiverar eleverna till att diskutera frågor med anknytning till användningen av läkemedel och
4) angreppssättet lär ut sådana färdigheter för beslutsfattande som behövs för korrekt användning av läkemedel.
Structuren på läroinnehållet för läkemedelsfostran: Från scenario till beslut
Läroinnehållet för läkemedelsfostran har strukturerats i tre faser i enlighet med strukturen i SSI-undervisningen: utgångspunkt eller scenarioskede, undersöknings- eller problemlösningsskede samt beslutsskede.
Första skedet: Scenarioskedet
Läkemedelsfostran enligt SSI börjar inte direkt med undervisning i läroinnehållet utan med ett tema eller ämnesområde som kopplar läroinnehållet till vardagen och till faktiska situationer som handlar om användningen av läkemedel. Den inledande fasen i den här inlärningsprocessen kallas utgångspunkt eller scenarioskede. Scenarioskedet blir en sorts utlösande impuls till att studera ämnesområden med anknytning till läkemedelsfostran, inleder studieprocessen och leder, i bästa fall, till kvalitativa inlärningsresultat. (figur 1)
Figur 1. Scenarioscedet (Holbrook & Rannikmae 2011).
Det mest centrala målet i scenarioskedet är att motivera eleverna och väcka deras intresse för det tema som studeras. Bäst motiveras och intresserar sig eleverna om de upplever att temat är relevant för dem själva. Läroinnehållet ska därför kopplas till autentiska situationer. (Holbrook & Rannikmae 2011, Sadler 2011b). För läraren kan det inledningsvis vara svårt att hitta sådana kopplingar. Det blir enklare att planera scenarioskedet om läraren frågar sig själv till vad eleverna behöver de respektive läroinnehållen i läkemedelsfostran. Tips på teman som kopplar läroinnehållen till barnens upplevelsevärld hittar man bland annat i dagstidningar och i tidskrifter.
När man hittat ett tema som kopplar läroinnehållet till barnens vardag, kan man formulera en ramberättelse som handlar om någon faktisk vardagssituation där läkemedel används eller en historia som efterliknar en sådan. Ramberättelser bör struktureras så att de innefattar faktiska problem. Bra scenarioproblem är tillräckligt komplexa.
Eftersom eleverna tar ställning till problemen som läggs fram i scenarioskedet utgående från sina tidigare kunskaper, ska de här problemen vara sådana att eleverna kan diskutera dem utifrån den kunskap de har för tillfället. De ställningstaganden som presenteras i scenarioskedet är relevanta eftersom de, både för läraren och för eleverna själva, visar vad eleverna vet om det aktuella temat. Scenariot bör uppmuntra eleverna till att söka mer information och till att studera läroinnehållen inom läkemedelsfostran. Man försöker finna svar på de problem som ingår i scenariot i det följande inlärningsskedet (Holbrook & Rannikmae 2011, Sadler 2011b).
Andra skedet: Undersöknings- och problemlösningsskedet
I undersöknings- eller problemlösningsskedet skapar sig eleverna sin egen förståelse av det tema som studeras. Utgångspunkten för elevuppgifterna är de problem som läggs fram i scenarioskedet och för vilka eleverna ska söka svar på genom miniundersökningar eller problemlösningsuppgifter (Holbrook & Rannikmae 2011, Sadler 2011b). (figur 2)
Figur 2. Undersöknings- och problemlösningsskedet (Holbrook & Rannikmae 2011).
Undersökningsuppgifterna kan vara mer eller mindre öppna. I mer slutna undersökningar ger läraren eleverna färdiga frågor och berättar hur undersökningen ska genomföras. I öppnare undersökningar får eleverna i stället själva formulera sina frågor och genomföra undersökningen på det sätt de själva vill. Undersökningsskedet kan innefatta många typer av aktiviteter bland eleverna, såsom planering av undersökningen, praktiskt genomförande, slutsatser och tolkningar samt besvarande av forskningsfrågorna (Hartikainen 2007). För undersökningarna kan eleverna använda informationen på webbplatsen för läkemedelsfostran samt professionellas expertis.
Också de problemlösningsuppgifter man utarbetar åt eleverna kan antingen åtföljas av noggranna instruktioner eller handla om öppnare uppgifter. Även problemlösningsuppgifter innefattar ofta informationssökning samt att man ska dra slutsatser och göra tolkningar. Undersöknings- och problemlösningsskedet utvecklar elevernas färdigheter att söka information om läkemedel och användningen av dessa samt att kritiskt bedöma pålitligheten i informationen om läkemedel, vilket är ett av de mest centrala målen för läkemedelsfostran.
Inlärningen i undersöknings- och problemlösningsskedet betonar elevorientering, interaktion och gemenskap (Holbrook & Rannikmae 2011, Sadler 2011b). Inlärningen bör eftersträva kollektiv kunskapsbildning. Sådana färdigheter som inhämtas inom kollaborativa lärandeprocesser, såsom diskussionsförmåga, kan utveckla barnets färdigheter att även i andra sammanhang, till exempel på läkarmottagningen eller i apoteket, diskutera frågor kring läkemedelsanvändning.
Tredje skedet: Beslutsskedet
I beslutsskedet tillämpar eleverna de kunskaper de lärt sig under föregående skede genom att på nytt ta ställning till de problem som formulerades i scenariot. Det här skedet kan genomföras med olika undervisningsmetoder, såsom gruppdiskussioner, skriftliga uppgifter, debatt eller rollspel. Det finns vanligtvis inte ett enda rätt svar på det problem som lades fram i scenariot, utan det viktigaste är att eleverna underbygger sina argument, som tar avstamp i elevernas nya begreppsliga förståelse av temat som studeras. I beslutsskedet modelleras faktiska situationer där man måste fatta beslut i frågor som gäller användningen av läkemedel. De argument eleverna lägger fram och hur de underbygger dem visar vad eleverna under inlärningsprocessen lärt sig om korrekt användning av läkemedel. Eleverna bör också medvetet jämföra de synpunkter de lade fram i scenariot med sina uppfattningar i beslutsskedet. På det sättet kan eleverna reflektera över hur deras uppfattningar förändrats och vad de lärt sig (Holbrook & Rannikmae 2011, Sadler 2011b). (figur 3)
Figur 3. Beslutsskedet (Holbrook & Rannikmae 2011).
Litteraturkällor finns i originalpublikationen.