Skololyckor
Det händer saker och ting på raster och idrottslektioner.
Nästan hälften av skololyckorna inträffar på raster och en tredjedel på idrottslektioner. Den vanligaste olyckspatienten på rasten är en ung elev på lågstadiets lägsta årskurser. Ju äldre eleverna blir, desto fler motionsolyckor inträffar det i förhållande till rastolyckor. Hos högstadieelever är motionsolyckorna redan vanligare än rastolyckor.
De flesta skololyckorna ger bara upphov till lindriga krosskador och mindre skador som kan behandlas i skolan eller hemma. Ibland kräver dock en olycka professionell vård.
Det finns ingen betydande skillnad mellan köken i fråga om sannolikhet att drabbas av en olycka när det gäller organiserad idrott. På rasterna ses det däremot en tydlig skillnad: pojkarnas andel av rastolyckorna är nästan två tredjedelar. Rastolyckorna inträffar oftast i olika former av fri och snabb lek.
Det har gjorts en utredning om alla olyckor som inträffade 2010 i Tammerfors stads grundskolor. På högstadiet var det i första hand fingrarna som drabbades i dessa olyckor. Knäna, fotlederna, ansiktet, handlederna, ögonen och handflatorna var näst vanligast. I ungefär vart tionde rapporterade fall av fysisk skada förekom det någon form av våld.
Många sätt att minska skololyckor
- Spelregler: Det centrala när det gäller att förebygga skololyckor är att minimera riskfaktorerna och att ingripa när det uppstår skadligt beteende. På rasterna innebär detta i synnerhet att man kommer överens om tydliga spelregler som övervakas. Rastvakter kan ingripa när någon bryter mot reglerna.
- Omständigheter: Säkerheten på områden där man rör sig och rastområden ska uppmärksammas, exempelvis när det fattas beslut om idrottsredskap, klätterställningar, beläggning av idrottsområden, landskapsgestaltning och andra omständigheter. Exempelvis klätterställningar bör istället för asfalterade ytor placeras på mjukare sand.
- Motionsfärdigheter och uppvärming: Även på idrottslektionerna måste man följa reglerna och försöka minimera eventuella olycksrisker. Effektiva åtgärder som minskar skaderisken är att ombesörja tillräcklig och situationsanpassad uppvärmning och att eleverna lär sig tillräckliga motionsfärdigheter. En stor del av motionsskadorna beror på bristande färdigheter hos den som drabbas eller felbedömningar.
- Skyddsutrustning: Det är av främsta vikt att skyddsutrustning används: madrasser, hjälmar, knä- och handledsskydd samt olika skyddshandskar och skyddsglasögon kan bidra till bättre motionssäkerhet, vilket ger positivare motionsupplevelser för unga. Korrekt val av golvbeläggning och grenanpassade skodon kan förebygga bl.a. stukningsskador i fotlederna och knäna samt halkolyckor.
- Första hjälpen: En viktig faktor när det gäller att förbättra säkerheten i skolan är bättre kunskaper i första hjälpen hos lärare, elever och övrig skolpersonal. I dagsläget finns det utöver hälsovårdaren i genomsnitt fyra personer med kunskaper i första hjälpen per hundra elever i Finlands skolor. Korrekt utförd och snabb första hjälpen är viktig i allvarliga olyckor, den kan rädda liv. Vid vanliga skololyckor kan olycksskadorna lindras och läkningen skyndas på med korrekt första hjälpen.
Läs också om idrottssäkerhet i skolan