Från färdigheter till kunskaper – grundläggande motionsfärdigheter

Grundläggande motionsfärdigheter skapar grunden för de grenspecifika färdigheter som krävs i olika idrottsgrenar. Goda grundläggande motionsfärdigheter skyddar också mot olyckor och belastningsskador.

När man tränar rörelsekontrollförmågan för att kunna utföra en viss krävande prestation talar man om kunskap. Grundläggande motionsfärdigheter beskriver s.k. allmänna färdigheter, som utgör grunden för de grenspecifika färdigheter som krävs i de olika grenarna. Exempelvis balansfärdigheter är absolut nödvändiga vid skridskoåkning, skidåkning och gymnastik. Kunskap är således förmågan att utföra en viss aktivitet väl, det vill säga precist, koordinerat och ändamålsenligt. För att kunskapsövningar ska lyckas måste konditionsfärdigheterna ligga på tillräckligt hög nivå.

Balansfärdigheter, motionsfärdigheter och kontrollfärdigheter

Grundläggande motionsfärdigheter kan delas upp enligt följande:

balansfärdigheter	motionsfärdigheter	kontrollfärdigheter
– att rulla runt – att svänga – att stanna – att väja – att rulla – att vända sig – att sträcka på sig – att böja sig – att balansera	– att gå – att springa – att skutta – att hoppa – att klättra – att galoppera – att glida – att halta	– att rulla – att kasta – att sparka – att slå – att putta – att bolla – att fånga – att rulla – att sparka i luften – att slå i luften

Tabell 1. Uppdelning av grundläggande motionsfärdigheter.

Färdigheterna kan även klassificeras enligt:

• grov- och finmotoriska färdigheter
  • Grovmotoriska färdigheter bygger på flera stora muskelgrupper, t.ex. vid trappgång eller löpning.
  • Finmotoriska färdigheter kräver precist arbete med små muskler, t.ex. pilkastning och biljard.

• enskilda och kontinuerliga färdigheter
  • Kast och slag är exempel på enskilda färdigheter.
  • Exempelvis skidåkning och simning är kontinuerliga färdigheter.

• färdigheter med intern rytm och extern rytm
  • Bollkast är ett exempel på en färdighet med intern rytm.
  • Exempelvis dans är en färdighet med extern rytm.

• öppna och slutna färdigheter
  • Om rörelsemiljön och prestationen inte förändras talar man om slutna färdigheter (t.ex. bollkast mot en vägg).
  • Om miljön varierar talar man om öppna färdigheter (t.ex. bollkast i boboll).

Träning av grundläggande motionsfärdigheter kräver inte att man deltar i organiserade motionsaktiviteter, utan man kan också träna dessa färdigheter genom att röra på sig och träna på egen hand. Mångsidig motion och mångsidiga övningar utvecklar färdigheterna bäst.