Ungdomar och motion i Finland

Något över en fjärdedel av barn och ungdomar i grundskoleålder motionerar enligt rekommendationen (Husu ym. 2025). Det är därmed många som inte uppnår de positiva effekterna som motion ger.

Ungefär en fjärdedel (28 %) av 7−15 åringarna motionerar enligt rekommendation medan endast 5 procent av 16–20-åringarna uppnår målet (Husu ym. 2025).

Intresset att röra på sig verkar minska med åldern. Hälften (50 %) av 7-åringarna uppnår rekommendationen medan endast 5 procent av 15-åringarna gör det.

Skillnaden mellan pojkars och flickors intresse för motion är markant. Pojkarna uppnår oftare motionsrekommendationerna i alla åldersgrupper. Deras fysiska aktivitet är också mer effektiv (= bli andfådd och svettig) än flickornas.

Barns och ungas motionsintressen

Fotboll är den mest populära motionsformen bland barn och unga (Hämylä ym. 2025). Andra omtyckta motionsformer är simning, cykling, basketboll, discgolf, skidåkning, snowboardåkning, skridskoåkning och ishockey.

Pojkar ägnar sig vintertid åt ishockey, fotboll och skidåkning medan flickor åker skidor, skridskor eller snowboard. Det finns inga stora skillnader mellan könen när det gäller motionsformer på sommaren. Fotboll är populärast av de idrottsgrenar som utövas i en förening (Mononen ym. 2025).

Skillnader i fysisk aktivitet mellan finsk- och svenskspråkiga barn och ungdomar

Enkäten visar att det finns inga stora skillnader mellan finskspråkiga och svenskspråkiga barn och ungdomar när det gäller uppnåendet av rekommendationen om fysisk aktivitet (Launistola ym. 2025). Enligt enkäten samlade svenskspråkiga barn eller unga i genomsnitt mer ansträngande fysisk aktivitet under veckan än finskspråkiga.

De populäraste formerna av fysisk aktivitet bland svenskspråkiga 11–15-åringarna på vintern är fotboll, dans, skidåkning och ridning. På sommaren ägnar de svenskspråkiga unga sig helst åt fotboll, simning, cykling, ridning och dans.

Bland 9–15-åringarna deltar svenskspråkiga barn och unga oftare aktivt och regelbundet i idrottsföreningar jämfört med de finskspråkiga. Finskspråkiga barn och unga verkar däremot vara mera benägna att avbryta sitt deltagande i föreningsidrott än de svenskspråkiga.

Något flera av de svenskspråkiga än de finskspråkiga 9–15-åringarna uppger att de inte har deltagit i någon idrottsföreningsverksamhet. Finskspråkiga unga anger som främsta orsak svårigheten att hitta en aktivitet eller gren som passar dem. De svenskspråkiga anger andra hobbyer som orsak. (Launistola ym. 2025)

Motion bland barn och unga med funktionsbegränsningar

Nästan en fjärdedel (23 %) av unga i åldern 11–20 uppger att de upplever funktionsbegränsningar, flickor oftare än pojkar (Ng ym 2025). De vanligaste funktionsbegränsningarna var sociala och kognitiva. Dessa inkluderar bland annat att acceptera förändringar och att skaffa vänner samt att lära sig, minnas och koncentrera sig.

Barn och unga med funktionsbegränsningar motionerar mindre än barn och ungdomar utan funktionsbegränsningar i samma ålder. Av barn och ungdomar mellan 11 och 20 år med funktionsbegränsningar fyller en fjärdedel (20 %) motionsrekommendationen, dvs. rör på sig raskt eller ansträngande minst en timme om dagen. Dessutom unga med funktionsbegränsningar deltar i föreningsverksamhet i mindre utsträckning än unga utan funktionsbegränsningar (31 % vs 47 %), och de upplever fler hinder för att börja med föreningsidrott än sina jämnåriga utan funktionsbegränsningar. (Ng ym. 2025)