Förebyggande av motionsskador

Många olyckor går att förebygga.

Arbetet med att förebygga olyckor går ut på att försöka påverka beteenden och attityder, att förbättra studie-, arbets-, trafik-, hem- och idrottsmiljön samt att vidareutveckla produkter och redskap i fråga om säkerhet.

I första hand förebyggs olyckor som är vanliga, allvarliga och som kan förebyggas utan orimliga kostnader. Sådana olyckor är bl.a. idrottsrelaterade knä-, rygg- och skallskador. Arbetet med att förebygga motionsolyckor och andra fritidsolyckor handlar i första hand om utbildning och attitydfostran.

Allmänna mål för säkerhetsfostran är:

1. ge grundläggande information om hur människan utvecklas
2. hjälpa med anpassning till förändringar i livet och omgivningen
3. hjälpa förstå de egna känslorna, värderingarna och attityderna
4. hjälpa med säkra val och beslut i vardagen.

Arbetet med att förebygga olyckor handlar väsentligen om att identifiera och avlägsna risker eller minska deras effekt, ta hänsyn till riskerna i sitt uppförande samt att förstå och identifiera relevanta samband.

Tio delområde för motionssäkerhet

Med hjälp av TEKO – Frisk skolelev-projektets ”elementvägg” tar man helhetshänsyn till motionssäkerheten.

Elementväggen sammanfattar kärnan i TEKO-projektets budskap inom tio olika delområden. Varje delområde har sin betydelse när det gäller att förebygga motionsskador. Det är dock bara genom att ta hänsyn till hela väggen som vi kan tala om att på riktigt förbättra motionssäkerheten. All idrott ska ta hänsyn till mångsidighet, korrekt förhålande mellan belastning och vila samt klok kost. Dessutom är det viktigt med skyddsutrustning och att reglerna efterlevs för att undvika skador. Samtidigt ökar sannolikheten för att man blir glad av idrott!

1. Fysisk aktivitet

Fysisk aktivitet är en del av ett sunt liv. Vardagsmotion hjälper oss att hålla oss i god kondition, men den hjälper också med viktkontroll. Framför allt utvecklar normal motion våra grundläggande motionsfärdigheter och kroppskännedom. Kroppskontroll kan hjälpa oss i plötsliga olyckssituationer.

Läs mer i avsnittet fysisk aktivitet.

2. Motionskunskaper och konditionsfaktorer

Att springa, hoppa och kasta är grundläggande motionsfärdigheter som vi behöver livet igenom. Fysisk kondition hjälper oss att orka i vardagen och att klara av olika idrottsprestationer. När man tränar dessa färdigheter och konditionsegenskaper ska man ta hänsyn till att man bl.a. motionerar mångsidigt, lagom mycket och att man stretchar. Väl utförd uppvärmning och nedvarvning är en del av alla motionsprestationer. De är ett effektivt sätt att förebygga motionsrelaterade skador.

Läs mer om motionsfärdigheter och stretching.

3. Kost och nutrition

För att orka är det väsentligt att energiförråden fylls på. En hälsosam och ändamålsenlig kost garanterar att motorn inte slocknar. Ett energiintag i balans med energiförbrukningen, mellanmål och ett tillräckligt vätskeintag garanterar en god energinivå när man rör på sig. När man är pigg och energisk råkar man också ut för färre idrottsskador.

Läs mer i avsnittet kost.

4. Vila och sömn

Energinivån och orken utgör grunden för allt välbefinnande. Utöver sömn är avslappning och vila en del av varje dag. Detta bidrar också till bättre mentalt välbefinnande. Dessutom minskar risken för olyckor när man är pigg och uppmärksam.

Läs mer om vila och sömn.

5. Idrottsskador och olyckor

En kroppsdel som skadats en gång är känslig för nya skador.

Läs mer om motionskador.

6. Miljö och utrustning

Skyddsutrustningen ska motsvara behoven i alla idrottsformer och grenar. Dessutom ska de underlag som man rör sig på vara ändamålsenliga. När det gäller miljön behöver man på Finlands breddgrader ta hänsyn till årstiderna och mörkret.

7. Atmosfär och spelregler

I en bra grupp eller ett bra lag trivs alla, och alla känner sig trygga i att vara sig själva. Dessutom stödjer fair play-tankesättet gruppandan och förebygger onödiga mentala eller fysiska kontakter i samband med idrottsutövning.

8. Hälsovård

Hänsyn ska tas till grundsjukdomar i samband med idrott. Läkemedel mot grundsjukdomarna ska tas enligt läkaranvisningar. Skadar man sig bör man ta hjälp av professionella för optimal återhämtning.

9. Pubertetsförändringar

Ungdomars normala tillväxt och utveckling innebär en utmaning för kroppen att hänga med i ungdomarnas livsrytm och livsstil. Särskilt uppstår det utmaningar när man aktivt ägnar sig åt idrott. Ungdomar hanteras ofta i grupper (klasser, lag, träningsgrupper) där det lätt händer att individer och deras aktuella utvecklingsbehov inte uppmärksammas.

10. Stödtrupper

Det är viktigt med kamratstöd, alltså att prata och umgås med sina kompisar. Dessutom har alla där hemma en betydande roll att spela när det gäller välbefinnandet. Mamma eller pappa eller en annan vårdnadshavare som man har brukar oftast fylla på t.ex. kylskåpet eller ger pengar för inköp av idrottsutrustning. Dessutom finns det andra vuxna som finns med i idrottsaktiviteterna, vuxna som har en betydande roll att spela när det gäller att styra deltagande ungdomar i rätt riktning inom livets samtliga delområden, även när det gäller att förebygga olyckor. Även skolor, läroanstalter och lärare har goda möjligheter att bidrag med ökad medvetenhet om säker idrott och påverka ungas attityder.

 

Läs mer om idrottssäkerhet i skolan